En utmaning
Me vs snake
Let’s take this outside
snake;
No, I don’t care to dare to even look you in the eyes.
So it will be an unfair fight
And you will never be ready for my bite
Challenge not accepted
I would rather just hide
And put my venom bite by bite into your soul over time
So when reaction hits no one will know the venom was mine
And no one would suspect such a gentle character as mine
I will be a house snake
And I will bite you in silence until you are no longer fine
When you ring the alarm
I will be long gone
Preparing and biding my time
I en annan text utmanar jag ormen till duell och säger att vi ses i gräset. Några veckor senare blir jag för första gången biten i ankeln av en orm. Den sprutade aldrig in något gift jag fick bara en varning.
Den gången.
”Words are spells, use them wisely”

Appropå ågren
Det känns som om jag borde förtydliga att min tillvaro förstås inte går ut på allt som har med olika mördare att göra. Även om det ibland känns så och vad som kunde varit en läkeprocess a la den där filmen eat pray love har istället varit att förlänga ett lidande med att avlägga veckovisa rapporter om alla mina olika sorger och på så vis på ett sätt få börja om igen med att släppa taget om det hela som jag jobbar med, alltid. Det är liksom mitt jobb kan man säga. Måste läka mig själv först. Innan jag kan göra någonting för någon annan.
Och det är inte så att jag kan gå på ett möte och så är det mötet bara så enkelt som ett litet möte som jag inte behöver egentligen överanstränga mig för i den grad jag gör. Men det räcker att jag kommer innanför dörren och ibland innan vem jag nu möter ens har hunnit säga någonting alls har jag redan spytt en timme av frustration angående inte bara min nuvarande situation utan allt som har lett till den och alla orättvisor min själ tampas med rivs upp igen. Jag kan inte bestämma vad jag skall säga och eller hur även om jag försöker. I det sista har det dock gått lite bättre för jag på riktigt allvar bara orkar inte mer. Jag tänker ta tillbaka mitt liv nu och njuta av det om det så är det sista jag gör. Det är mitt liv.
Älska mig själv först annars blir det där som kallas kärlek bara samma förvirrade cirkus av smärta en gång till. Och det går jag så fan heller med på.
Min själviskhet är fortfarande lite förvirrad och gör sig själv till självupptagenhet istället. Igår gick jag förbi en snubbe som verkligen behövde en öl. Han frågade min om tio spänn, som jag hade, långt bak i ryggsäcken löst någonstans emellan att jag skulle vara tvungen att stanna till, ställa ner min lidl påse som jag omsorgsfullt stått i kö alldeles för länge för att nästan kunna fylla. Jag hade inte bråttom egentligen och kunde ha stannat. Men jag gick vidare, försökte på ett trevligt vis säga att jag inte hade några slantar. ?
Inte för att jag var så rik men några slantar hade jag och innan jag gick sönder hade jag inte tvekat två sekunder om att dela med mig av vad jag hade.
Varför gjorde jag så.
Hade jag varit helt mig själv nu hade jag stannat och han hade fått de 20 kronorna jag hade så han kunde köpt sig två öl.
Så jag håller mig för mig själv lite till.
Tills jag är mig själv igen.
För detta går jag inte med på.
Den här så kallade medicinen gör någonting, elvanse.
OM det är placebo effekten bara kanske som puttat mig lite fram får vi se, om och eller när det avtar men jag har faktiskt varit ute på cirka tre timmar långa promenader och raskat runt i skogen. Med lite mindre motstånd än vanligt. Vilket också kan ha lite att göra med att jag har hittat en väg där jag nästan kan gå rakt ut i skogen ifrån min dörr, och på så vis slipper gå för länge i människovärlden. Den gör så ont hela tiden och råkar mig i förvirring alldeles för lätt. Vidare kan det också ha med en hel rad andra saker säkert att göra som jag inte egentligen behöver lista ut och en annan som är väldigt viktigt för mig. Så viktig att jag inte vågar sätta på min telefon, hur det nu går ihop.
Jag håller mig i skogen och jobbar på balansen.
För den som väntar på mig, var inte orolig.
Jag kommer sen.
Nu har jag inga bildbevis på hur jag trots allt detta klarar att göra vardagen om det kan kallas så, vacker. Inte ifrån live de senaste dagarna men jag bjuder på någonting ändå och har i allafall bevisat någonting med denna ropport.
Att man kan faktiskt ha ågren över allt hela tiden.
Jag hittade en gren förut i skogen, en slags vandringspinne som jag egenligen inte alls behövde, men jag tog den några meter med mig. Tills jag insåg att jag hade gjort fel och lutade den tillbaka mot ett träd där för bättre behövande.
Å min godhet.
Och nästa gång du lill ponken på 7/11 ställer dig alldeles up in my fucking face för nära och tycker det är spännande att vara hotfull och på det även hånle.
A. Du är korkad i allafall.
Dummare än dummast.
Jag tycker synd om din mamma.
¨This is my dance space
This is yours.
/baby in the corner.
Q – What is psychosis.
A + COVID
= You all have it.
Mind your thoughts, they can make you sick.
Sjunger genom ett högtalarsystem över hela stan och sätter upp lappar. Tubig rös. : Vänligen håll avstånd, stanna hemma, undvik varandra. Vi uppskattar din exixtens. Om du håller käft och tänker på dom andra
skall detta kanske gå bra.
Trallallallalaaa
Glöm den Glen.
Den psykosen håller jag mig undan.
Uhhg, jag vet inte vad detta påminner dig om men jag får förskräckliga vibbar ifrån ett av mina förra liv.
I något utav dem var jag en förfärlig jävel, det har jag betalt för med detta liv. Kanske har missuppfattats mycket pga min uppväxt till att dela ut hård kärlek men det andra sättet är inte ett alternativ.
Jag kanske inte sa nåt men jag tänkte det högt och tydligt.
Everybody is psychic.
Everybody reads energy and matches is.
Jag har försökt kringå missförstånden hela mitt liv.
Lärt mig pratauppochnerpå
Lärt mig alla ord.
Det enda som hände var att jag förstod att människor inte verkar vilja förstå.
Missförstå är lättare.
Att dömma.
Är enklare än att tänka och se sig själv i spegeln.
Var kommer dessa tankar ifrån och vad får dom mig att känna. Inte vad jag tror att jag känner utan vad det verkligen är.
Rädsla är sorg som gömmer sig för smärta.
Det var längesen. (Som för mig är ett mkt relativt begrepp)
Längesen jag bara skrev nånting.
Vad som helst.
Bara för att.
Utan att tänka på vart det skall till eller vad jag skall eller inte skall tänka på för att rätt sak skall komma fram.
Nu när jag skriver det förstår jag klart direkt ologiken i det beteendet.
Så klart ingenting mer får plats om det redan är fulltsatt.
Förstås.
Min första inledande instinkt när jag ser en människa är att springa iväg.
Nu för tiden mer men egentligen sedan alltid.
Det är så många underliga regler/åsikter, krav och konstiga krångligheter som jag rakt av faktiskt inte ens vill förstå och inte vill utsätta mig för mer än nödvändigt att jag knappt kan tänka mig sätta på min telefon ens och den verkar vara enig med mitt tillstånd och fungerar ändå bara en kort stund innan batteriet laddar ur.
Precis som jag.
Om jag inte springer iväg från dig.
Kan du skatta dig lycklig.
Och mig. I allafall den stunden.
Jag blöder när jag babblar.
Så jag skriver om det.
Så jag fattar.
Kids.DON´T GROW UP.
ITS A FUCKING TRAP
“A wizard is never late, he always arrives exactly when he means to”
(Gandalf) I´m sorry. I was delayed.
Fängelse, är fortfarande fängelse, även om det fängelset nu är stort som hela ”ditt” land. And so now apparently we are also burning books. Tut tut. train.
Tuby voice; Going nowhere. P,lease proceeds in an orderly fashion. It’s business as usual all over again.
Rösträtt är viktigt. Det här, är min röst.
Och in my life, I AM authority.
Ulcer. You are not my uncle.
Who the fuck are you to decide if I travel by boot, brain, or speedy train?
Everything is an inside job and everybody needs to quit their made up dayjobs and start working the nightshift by the moon.
Collect your souls back were all doomed without it.
Run Forest Run and If you can´t run Hide.
Fuck that shit.
I choose to fly
What came first, the chicken or the egg?
Man kills everybody and then asks;
Are we alone in the universe?
Scrambled
Mitt i den här soppan som följer har vi en snubbe. Vi kan kalla honom indeed.
Han sitter vidrig och hånleende, med sina barn i närheten och ravar runt om. A för att vara helt ärlig discosierade jag där det var helt enkelt för obehagligt att lyssna på. Någonting igen angående invandrare, invandringen jag vet inte ens vad han sa. Äckligt var det. Både jag och Samir satt på golvet, försökte göra annan atmosfär, spela musik. Gömde oss från orden. Samir hade psykos då. Min kom senare.
Det gjorde mig livrädd att jag helt plötsligt var påverkad av någonting som jag inte själv hade valt att släppa till. Och sen när jag var rädd. Så var skadan skedd.
And so then I exploded. There was just too much bullshit insulting my soul so it had an allergic reaction to life.
För att vara ekologisk om saken. Ge henne psykos. Var det någon som sa. Mhh. måste ha snubblar rejält på någons nerv. I kind of hate this world. Jävla skit värden.
Now I don´t know anything besides that everything is something that needs to be healed.
Efter branden som var på hisingen way back when. Minns jag att jag stod utanför Fritidsgården och tanken som flög i mig var to be sure not to give of any racist vibes. HOW the FUCK does that thought get into the mind of a 10 year old? I hate you. I hate you all and I hate this woerld. < Burn the motherfucker down and start over.
/ mama, I just killed a man.
Indeed, yo did.
BE AWARE (WOLF)
DANGEROUS: is when you start believing the lies they tell about you.
Dis, Ease. I en värld där det är friskt att vara sjuk å sjukt å vara frisk.
Jag trivs. Som en fisk i en handske.
För två år sedan. E.eps. Efter episod. A.i spark i röven av mitt högre jag, och alla i hennes possy samtidigt. Kunde jag i ett helt år knappt ens röra mig, om jag andades fel fick jag ångest. Mycket sorg och ilska som bubblade upp över vad jag omedvetet tillåtit ske med mitt inre, och mitt agressiva vis att röra på kroppen i sådana tillstånd var inte accepterat alls. Rörde jag mig fel, snett, för fort. Tvärångest. Hälften av tiden kändes det som om jag hade en pågågen stroke och hjärtattack samtidigt. Lust att gå ut? Tvingade mig själv ut i naturen ändå, gjorde små ärenden och utflykter med mig själv och det enda jag egentligen hela tiden gjorde var att andas. Lugnt, och försiktigt. Utomhus, solglasögon eftersom min ångest skapade svår paranoia och jag vet att jag är en stark sändare och mottagare. Och jag tror att allt är mitt. Allt var på vidöppet och ingen gång någonstans har jag kännt mig mer oskyddad från insidan och ut. Ena dagen såg jag hela dagen folk som liknade min pappa. Nästa, någonting annat som behövde komma till ytan och läkas. Mörka män med barnvagnar vars uppsyn skapade känslor i mig som jag inte ville ha att göra med. S. P. R. I. N G er runt och letar efter monster som min hjärna har bestämt sig för att tjata om. Stockholmsyndrom, den högsta formen av kärlek. Började jobba med mina drömmar och har nu kommit ganska långt. Har alltid varit en sjusovare. I drömmen får vi telegram, kan man säga. DM telegram. Men det gäller att ta det på allvar och lyssna. Man får öva lite för att minnas sina drömmar. Det är som en muskel. Nu för tiden går jag ofta och lägger mig bara för att drömma lite då jag som nervös personlighet har svårt för stillasittande meditation. Det biter liksom inte på mig. Jag måste ha fart. Att åka motorcykel är mer meditation för mig, aktiv meditation. Men att vara sån, alltid på full on gör mig också trött emellanåt, eller om det som gör mig trött är att jag inte lyssnar ordentligt på vad min själ verkligen, verkligen, verkligen säger. Hjärnan utsöndrar DMT, som i sin fysiska form förstås är väldigt förbjudet och kallas för en livsfarlig substans (KNARK) av herrarna på toppen av Big Pharma. För att vi skall expandera vårt medvetande, lära oss lyssna inåt och utåt (på vindens viskningar istället för människornas) på rätt sätt, och läka gamla trauman samtidigt som det inte finns risk för så kallat beroende är förstås oacceptabelt. Vem skall dem då tjäna pengar på? Man tjänar inte pengar på friska människor som kan tänka.
Vad var det vi skulle titta någonstans nu då? Ligger presenterna under granen?
Va ! Ingen gran, bara en stålfot? Allt får man göra själv.
THEMotherfuckingROOT! Attachment / Addicted to pain and monsters. Being afraid of Love.
Beast better abandon ship before ship abandon beast.
– Who AM I without the pain? Well, I guess that depends on which books you are reading. (someone)
She finds something, anything that glimmers or makes cute noise on the street. IT’S MINE AND IM TAKING IT HOME WITH ME because it will make me feel needed, and wanted.
Her life; DFLÖK)=/((/%#/T=N KLJÅKIC?(()&¤()==?
Respect, integrity, personal space, boundaries, intimacy = Knullade.
När jag var liten satte jag mig framför ytterdörren när min kompis skulle gå för att jag inte ville att hon skulle lämna mig. Allt eftersom förstod at att det nog är bäst jag håller mig för mig själv och är obehaglig ifred. Jag stände dörren. Sen hittade jag inte ut igen. Stod i mitt tonårsrum och vrålade och bad om att få komma ut men hittade inte vägen. Smög ut ibland på natten ändå till mammas förtret som till och med försökte blocka dörren med sin bara kropp. Jag flyttade på henne.
Vad är det som du vet att du vet, men du låtsas att du har glömt det? Alltså grejjen är att jag inte alls hade glömt det och jagg hanterade det redan så väl jag kunde unnan horungarna klampade på. Mamma. Jag älskar min mamma. Men har försökt göra slut med henne hela livet. Svårt. Svårt. Det är svårt att göra slut med någon som inte bryr sig. SEX and weird fucking shit and I would prefer to forget about it again. Can I ? Yes, i can. Because i can do whatever the fuck i want to do, As long as I am not hurting anyone. Historian den går sähäj;
Du kom, du tog, du sålde mig. Du kunde aldrig älska mig, du älskar inte dig. Och mamman hon blev sur minsann för de snodde hennes kalv och hon fick inget för det. Orättvist.
På en fest mitt i bland en massa människor. Varma, vänliga hippies, som alla undvek min blick. Stod där i mitten. Jag, är van. En. Såg scenariot utspela sig och tittade undrande på mig. Han verkade modig. Såg på honom länge nog för att han skulle kunna läsa min smärta. Han skakar ledsamt på huvudet och “utropar” – nej? – Jo, tyvärr.
DO NOT DATE WHILE UNDER HEALING: YOU WILL BLEED ALL OVER PEOPLE WHO DIDN’T MEAN IT:
To all the persons being in charge of children would you people please be careful. Children learn by doing what you do. Not by what you say that you do. /Lilla vän
Why so shy? You are not judgemental, are you? NO! At least. I didn’t know I was.
KEEP OUT: Fuckery ongoing (Moms) dancing intimately with her wine glass and David Bowie on ALOUD in the living room. And also singing crying and laughing, or something. Makes fun for ten minutes with daughter person, next day anger stare, why? I thought we were having fun. (I was kind of afraid of David Bowie once) Still am, a little bit. Something knocking behind me.)
Mamman ska handla efter jobbet.
Dotter.- Kan du köpa bröd?
Nja, ja, kanske, vi får se.
Dotter – Vad betyder?
Kommer hem med två tunga påsar men inget bröd.
– WHY ?! ..I´m sorry w.h.y ?
Det var för tungt för att bära på.
-Aha. Men om du hade sagt det istället för att säga någonting annat så hade vi ju till och med kunnat lösa problemet kanske? Till nästa gång? Nästa gång samma sak.
Får jag låna ditt paraply då? NEJ du kommer bara att ha sönder det.
JAPP precis. Puts fucking umbrella in the trashcan, where it belongs.
Adjustment. (skulle egentligen sluta vara sur nu men det enda jag kan göra är att fortsätta tills det inte gör ont längre) Vilket är lättare i förstående trygg miljö men nu är detta vad jag har att deala me och inte fan tänker jag skaffa några barn innan den här miljön är trygg och förstående. Say that again?
Answer. Again. YES. Daddy loves you and he thinks you are funny.
Me; thank god. ^ I say while turning myself into a violin and going tut tuut.
Anything to please you, daddy.
When she realizes she needs glasses by finding a pair, stairs into the abyss, then look at mother and grandma. Wow. If people can see what I see as clearly as I am seeing now. Nobody will want to hang out with me ever again. Mother is amused, apples, trees, and all that stuff. Grandma is always a little worried but also somehow proud. She chooses to leave the smile on the inside though as not to encourage the maniac to mush and awaken the Lion. Oh my god, the things this eye has seen But. The lion was never really asleep he was just incredibly caught up in a wild goose chase with a self-transforming machine elf gone bad. Running 4 his life, running to survive. But then he ran so much and forgot to hit the emergency brake. And they always said. Be quiet. Just smile and go along. It’s for your own good. You can swear at them when they leave the room. But, that’s not really how it works now, is it? Liar liar pants on fire. That. Is Facebook. And I. Don´t operate that way. F-Life is like a game of chess. I played chess once, against my mama. I don even know the rules but I still wan twice. (downloaded upgrade; Crank it up, Frank, probably) Or the mama lets me win. Thank you my mama for always encouraging me to follow my sol, but as I did I spiraled totally out of control. So then in the dark classroom the teacher puts me in the way back alone because I make the others make too mush noise and in the hallways I am. Not to be so fucking angry all the time. Okej. I promise I won’t be that anymore if you would just kindly point me toward a window that I may or may not jump out of.
Turning that frown upside down. Fuck the P. ain. Away? Nah. We don´t do that anymore. Now baby girl, remember, letting people in doesn’t mean you need to fuck everybody. Read that again.
En osynlig facebook annons fladdrar förbi.
Karen. You really need to have a baby ASAP
Me; I accidentally ate my babies.
Nice to grow older I always looked forward to it, now Imma try this chilling out a business that seems to be working 4 everybody else.
My mom’s friend X had coffee with him once in 15 years. Then he may or may not have done something incredibly terrible to upset the mama and she never spoke to him again. G. I thought I was gonna do the exact opposite to get it right. Then I got shot and crept into my hate cave. Explode me out of my shell company!
Nu säger mina stövlar att jag borde gå på en lång promenad. Eller ta bussen och gå en kort promenad. Whatever. Vatten! I will be inside the warm light of my sunglasses trying not to trip all over everything. It is not easy for me to be walking around making eye contact all over the place. What if I think you’re cute. I might fall and hurt my head. or turn you into stone in a bad moment when my angziety has angziety making me outragingley opprorius. If those are even words. Vilse, i köket. Han sitter på en stol, hon står i hans famn framför när hon får en äckligt äkta känsla av att vara en fem år gammal flicka i famnen på sin pappa igen. Måste ta ett steg tillbaka och se vad det är som pågår.
My last word will be that I am not only human, I´m not even from around here. If I am something at being human it’s bad at it, and utterly ashamed. And so now I needed somebody to blame. I keep trying to write the last words but the words won’t stop demanding space.
Hello officer, stop asking stupid questions and tell me how you’re really doing.
Psycho the rapist this fuckery can be off to? —> I´m sorry mama, I scare people for a living. (influencer)
I Never threw no stone, i just dropped it. But now I see I should have thought and so IAM: made of stålsten.
So while raging against the machine I went afar of the trail and raged at everything there for a while. But in my defense, everything kiananda had it xoming by coming at me with its inhumanity.
Autobahn.
Vi kör på autobahn.
I en trasig vagn.
Och det går för fort fram.
Vi tar död på våg egen mamma.
Det gnisslar och viner
Bromspår som aldrig försvinner
Livsfarligt avfall.
Det är vad vi är.
Det är vad vi gör.
Så fort vi har fått oss nåt som vi tror har gjort oss gott, försvinner all heder och empati.
Kung.
Kung.
Kung i baren, det är vi.
Han går förbi den lilla flickan som sitter på filten på en gräsmatta. Han är ute och går med sin hund. Det är grannen från huset mittemot. Han frågar flickan – Varför är du rädd för mig? Hon vet inte, hon vet inte varför hon är rädd för honom men på insidan känns det som om hon brinner.
Den här bli vuxen saken fungerar tydligen så att jag måste tänka som alla andra med min traumatiserade själviska ensam barn ryckt ur sin trans hjärna. Ingen fara, alla på en gång, häng på om du kan vi är tre på en moppe som bogserar en budbil. Kör för helvete! (Ursäkta mitt morgonhumör) I tidningen i väntrummet på beroende mottagningen för några månader sedan stod det någonting om att antalet avrättningar i världen har minskat. Det finns en anledning till att jag inte läser tidningen.
Varsågod. Ta lite soppa.
Drar ut till skogs bygger mig en hydda, svingar mig i trädet, sjunger.
FOLLOW YOUR OWN RHYTHM. How you treat yourself, is how you treat others.
Grävsam
Klämkäck
I am friends with lamp.
Ett mynt faller till marken och jag hittar mina leggings i en container, shame slayer. Det finns så många fler fuckade detaljer och delar på den här mirakelresan som gör det till ett under att jag ens fortfarande lever alls. Gjorde total kaos där, i lägenheten som vi blev av med där jag inte ens skulle vara egentligen, på både kors och tvären. Gör mig inte så bra i trånga utrymmen. Måste liksom kunna hamra, styra och ställa för att själen skall få plats. Det kan skapa ett himla sjå, mitt i natten, och många, små som stora hål i väggen. Precis runtomkring här gick det sista dåliga beslutet, tjack experimentet överstyr och in conclusion;
She shamed me good, proper, and with good reason.
Still think all could have been handled differently from the wei before. But I should have seen myself coming and left. (Internal growling) Får jag lov att presentera; The woman, who suffered a severe fall and sometimes when shit hits the fan. It breaks. It just fucking breaks. Time to find the duct tape. För det här med att gå till kuratorn för att hitta hjälpen. Den cirkusen behöver en ny direktör. Det finns ingen hjälp där. Allt dom gör är att kringå roten, dansa kring den som små grodorna. Håll mig i handen och stoppa mig i jord, kära kuratorn kurera mig. Förstå att det går inte skicka ut mig i ert arbetsliv. Jag skrämmer folk, nu för tiden är jag så arg att jag gör det med mening och till och med skrämmer mig själv. Halleluja. Its that kind of day. Society promenading on my way to high strung nerves, allting står hullerombuller, ibland skäller jag på påhittade spöken ibland är det dom som skäller på mig.
I min dröm sitter A lagarna en etage ovanför, jag går förbi, ser bara dom, ingen annan.
En säger – Ja, henne känner vi igen.
Now she is not avoiding the world on the count of judging it but on the count of being judged.
Jag säger att jag inte är skyldig någon något men även perfekta personer ljuger för sig själva ibland.
Det finns många jag är skyldig både små och stora tack och ursäkter. Kyrkan till exempel får ett litet tack och en stor ursäkt, light flickers. Mästerkatten, dina 600:- kommer tillbaka * with an interest. Och så vidare, listan kan göras lika lång som bred men det finns även en och annan som bara förtjänar en örfil. Kan örfilar flyga?
Let go, repeat. Until it does´nt hurt anymore. And do not buy a gun when in rage, infact do not do fucking anything when in rage.
I miserably failet that part of the test. (Note to selfs)
Fuck what they told you, none of it is true! Vi ses efter skolan.
Grannen som sitter fast i brödet går förbi den redan bekymrade självmedicinerande grannflickan i den ekande svalen. Allas eviga störningsmoment.
Hon säger – Bäst du skyndar dig så att du inte fastnar här.
Flickan säger ingenting, visar inte ens bekymmersrynkan. “Vad är det för skillnad på att vara bekymrad här eller vara bekymrad någon annanstans?”
Soon as I get my humore back imma be funny as fuck. But for now Im still fixing the woyal mess i accidentaly put us in. Håll tummarna. Häromveckan drog jag ett skämt, live. Hon blev inte ens rädd för mig. Och jag blev inte rädd för henne heller. Men sen blev jag kaxig så nästa gång halka jag lite på bananskalet av poängen men hon sa att om jag kommer tillbaka när hon är hungrig nog och erbjuder henne min banan i utbyte mot Gin. Kanske svaret blir annorlunda.
Then I swent to feed the bird and you know what she said to me?
– She said Polly doesn’t want a cracker. Polly wants a Walnut.
Why? Because FUCK YOU. That’s why. Your welcome. Hope you found satisfaction. I feel like that reporter in the movie who chex herself into a mental asylum for reporting. Then they won’t let her out again.
F.UNPLUG ME!
Made a guy blush before simply by admiring a tree.
Yesterday the bus driver stared at me like I was the Devil because I was staring at the moon.
Today. I scared a horse. Just saying.
I CALL BACK TO ME ALL MY SCATTERED ENERGIES: NOW PLEASE. GODDAMNIT! (Spungebob)
När jag gick på promenad velade jag över om jag skulle köpa den där tändare eller inte, för mina sista mynt. Så gjorde jag det. Inte långt senare kommer jag förbi ett gulligt stånd där en liten kille suttit hela dagen men ingen hade köpt någonting. Han såg så ledsen där han höll på stänga ner. Och jag, kände mig som världens sämsta anarkist mamma.
I slottskogen går en pojke med sin mamma, han skäller på henne för att hon bara går förbi utan att plocka upp skräpet. Det förstod hon väl att man skulle plocka bort, ska ju inte ligga där.
Hon hade bråttom någonstans. Och jag satt och surade på en bänk bredvid.
Also, it´s official now. I just saw an old geezer in a giant gasmask going to buy shit he doesn’t need.
Found a dead mouse on the way home in the middle of the road. I put him to rest in front of a little mancave. Maybe somebody will eat him. R.I.P Little mousi.
Jag råkade säga ordet blatte en gång.
Det är ingen som har pratat med mig sen dess.
Jag var ensam då.
Speaking of jokes that are not funny (cable guy) You know what else is NOT FUNNY.
Getting hit in the face with a moving train while incidentally running right into it.
Yes. It sais with a moving train.
Deal with it.
The purgatory.
What my solution to all this might be.
Gets up on hind legs and roars.
IT`S MY LIFE: AND YOU DON`T OWN ME.
Hitta balansen mellan balett och krigardansen.
Vem är du.
Vem är jag.
Levande bravader.
Lekande charader.
Hann du hem?
Vann du sen?
Vet du vart du la den?
Masken gör charaden äktare i magen.
När jag hade en vän i en halvtimme sa jag något så utomordentligt skakande som att jag inte helt känner mig så jätte bekväm där jag bor just nu som är en referens lägenhet och jag är jättetacksam att jag har tak över huvudet förstås, visst det är de dyraste lägenheterna i stan bladidadiladi men jag vågar knappt gå ut på altanen vars min förresten helst gärna inte ser ut som taget ur ett prydligt simms spel. Med det pratar jag inte politik eller om vem som hör hemma var, jag pratar om mig själv och att jag vill vara där det är bekvämt för mig att rumla runt i min sagoträdgård hur som jag vill utan att riskera livet på grund av ett eventuellt kontroversiellt konstverk. Satt och käka hummus igår. Snubben bakom mig får ett våldsamt begär efter smashed potatis som inte ens fanns på menyn. Hon den dära. Men såndära uppstudsig uppsyn. Exhausting. What evvah you do. Do not upset the Hippo. (Han vad han nu heter) G -Now I am never, ever, ever, never, ever going anywhere ever the fuck again that doesn’t smell like sweet Gangsta. Somebody says and throws the pen away. I wake up and the pen is lying on the floor.
Divide and conquer. People who wear cute face mask vs ugly ones. Bumps in the road. Det är ingen som har frågat, jag vet det är inte någon som har frågat om allt det här men jag frågar ändå om det verkligen är bättre att alla går omkring och kvävs till döds på den här redan hårda vägen? Förbannade jävla skit värden. I said FIX HIM. Send video when done. Two minutes later i put on random movie. He fucks her in her sleep, they don´t believe her. She chops him up creatively and with determination.
We share the same name.
So if you have read this far and you are still alive and thinking this shit be fucked up.
Wanna know what is really fucked up? Well. I needed to know anyways and;
Fångad tanke. What set this shit storm off?
Apparently, that is the never-ending motherfuck of all stories but in conclusion.
Somebody tried to love me. And I took that shit personally.
And then, she called me a lesbian. So I boxed her back. Take that. Bitcchezz.
Now let me tell you another thing. Picking up a boxing girl on the street and although she is obviously not stable and too drunk already. Going to get her another drink. And while for some reason she tells you that she was raped and on top of that you look just like the guy. Then taking her home and trying to fuck her. She manages to say no and sends you packing. Still is stupid enough to let you back in, maybe we could be friends you know. Have a coffee and get to know each other. One, weird, coffee cup later. Although she is obviously not ready for anything of the sort. (noticeable) The first thing you do is slam yourself on her bed stating that this is our bed now trying to convince her that you are having “a thing”. THAT. Is not having “ a thing”. THAT is trying to take advantage of “a thing”. (FULLSTOP) Maybe this is sexual trauma talking. But hen again. Maybe it’s not. I am very sexual when I am comfortable. To me, this is scary shit. Would you want someone to treat your daughter like that?
I´m done with this shitshow.
Bzz, the bee told me, she said it won´t belong.
Won´t be long until I belong. On an island. Under the ground. Alone!
Eat a fucking mushroom and have a realax!
Who? You talking to me?
Mama shoves mushroom in my mouth.
Shuttuup. ! It´s free.
All the angziety. I confiscated it. It’s all mine and you can’t have any.
Dear reader. Please don’t read this whilst on empty stomach.
A lot of it was written in the state and I’m just not me when I’m hungry.
Haters gonna hate. Potaters gonna potate.
So now that I have eliminated pretty much everything, present to me someone who understands my raging lunatic jokes that believe it or not are made out of love and might lend me a chest to rest my fucking face on for a minute. And fuck my soul back to health again.
Send me the one who knows what to do to me when I am angry / Atilla the hun.
Tappade en skruv men den var ändå trasig.
Gretas Gränskontroll.
Hundparkering.
And so of all the monsters, I had to forgive that were not even sorry. Only the Pitbull apologized.
Motherfucker in system failure error in drive; OFF. SOUNDSYSTEM; ON
Did someone say something about a branding machine?
Ah oh no. You said vaccine?
Frågor på det?
Ingen kommentar.
Minns inte.
BE AWARE (WOLF)
DANGEORUS: is when you start believing the lies they tell about you.
Dis, Ease.
I en värld där det är friskt att vara sjuk å sjukt å vara frisk.
Jag trivs. Som en fisk.
I en handske.
Ett två, hallå, hallå.
Män i skor, som klottar HIV på väggar
Är riktigt sjuka i huvet.
Ps. Dm.
Dont flatter yourself´s , motherfucker´s. mannen.
Ds
jag är ny varje sekund , varje sekund, varje sekund.
Vad fan är du.
Monster.
Sitta ensam kvar utanför kyrkan och grina.
Skriva.
Låta sorgen synas.
Fuck
Jag är pinsam.
Försöker beskriva.
Nåt jag inte kan minnas.
Han ylar och sjunger. Hon står still.
HUNDAR,
Håll er i era burar.
Tills hon släpps lös och kan visa vad hon vill.
Tills dess ge mig lite whiskey, ge mig lite till.
Sen ta ett steg tillbaka jag vet vad jag vill.
Du dansar i mitt hjärta men jag står still, inte för jag itne kan men för att jag inte vill.
Sitter kvar här ensam och undrar var alla tog vägen.
Vilken härlig känsla
Att kunna önska.
Att vi ses igen.
Är inte van vid den.
När jag den togs ifrån mig, var jag alldeles för liten.
Nu måste jag hitta vägen dit igen.
Genoom labyrinten.
Finner hela tiden fem fel.
Fem till fel jag har begått i detta livsspel
Fem miljoner bitar i mitt pussel.
Någon klippte av tippen på min svans. Och Deet har lossat en skruv, men det är lugnt, den va ändå trasig. Ändå. Ändå , ändå trasig och passar bättre nån annanstans.
Försöker bara finnas.
Hitta ro.
Hitta tro.
Bördig jord, där nåt kan gro.
Dom försökte begrava mig.
Men glömde bort att , jag är ett frö.
Ett sesamfrö
Öppna mig.
Du ger mig minnesbilder. .
Jag har itne sett dom förut.
Vad händer om jag inte hinner.
Brinenr dom upp eller väntar du.
Råkade jag gå förbi
Glömde lyssna, gömde tid.
Nej, kärleken den har sin tid.
Själen den är alltide fri.
Jag ser på den där fågeln där , och hittar dig däri.
Pipipi
Korv
/Fuck eran positivitet.
I used to make up little challenges for myself.
Well, at times more of ultimatums.
If this happend then that och så vidare.
FACT REMAINS:
NOBODY.
Gets to rush me.
BUT ME !
I Manager, all by my ownsome.
Dirt, wind, water, fire, metal, music – find your medicine and USE IT.
I release the stress and the messyness.
I open the floodgates of the love in my heartspace.
And this time aint no bitch gonna mess with my vibe.
I will die if i have to.
For love.
Arshloch.
Excorsismen är färdig.
Min buisniss är utdrivning.
Och det gör ont som fan.
Har nog inte varit så bra på att beskriva med lite kontext. Om hur jag hela förra året inte ens kunde röra mig för fort för vem vet vad som skulle hända då.
2021234 3-16 Motstånd eliminerat.
I allafall den delen som stod i vägen för mig själv, min själ.
Om det skall vara motstånd någonsans alls så är det ju heller inte där i varje fall.
Tänktank badat, grinat, skrivit och drivit på det här nattskiftet.
UT MED SKITEN.
Imorse som det helt plötsligt var.
Gick det en blixt genom min mage.
I mitten.
Shit.
Att det kan sitta så hårt.
Det har släppt lite efter lite denna tiden.
Några gånger har jag speciellt kännt av det.
Som en sten som lättar.
Inte från hjärtat dock. Har aldrig förstått det där när folk säger att någonting är så sött att dom smälter. Vet inte om jag nånsin har kännt så. Eller tillåtit mig att känna mycket alls.
Det har suttit på endera sida varje gång. Stenen.
Motstånd.
Men nu är det dags att våga känna.
Jag hoppar.
Troligen har jag redan gjort det men vågade inte känna efter samtidigt.
Oj ojoj.
Känna efter.
Alfons igen.
Jaja jag ska göra det sen.
Ska bara gå på en promenad först.
Snart.
Våren kom idag.
Och snart är det ju jul igen.
Men tills dess är det jag och ett allvarligt snack med anledningen till att “jag” verkar tycka att jag liksom inte är värdig att få slappna av. Så fort jag slappnar av i 3 minuter kommer det tillbaka.
Med. Rädslan om att det skall komma tillbaka.
Förfrusen rädsla i mitt DNA.
Jag vet inte vad jag skall göra med stunden, med mina händer.
Men jag vet vad man gör med en kopp kaffeo ch cigaretter.
Om jag inte har “ett syfte”. Hela tiden gör någonting.
Speciellt om jag är med människor.
Blir jag super stressad. Till och med på fest. Kanske speciellt då.
Nu när jag inte är bäng hela tiden känner jag mig mer bäng än någonsin.
På festival för några år sen. Var jag helt nykter. Hade med mig några flaskor sprit men det var inte mycket av dom jag drack. Antagligen mest för att det var så långt till bilen.
Men det var nog lika bra.
Var helt tokig, mittibland som hade tagit psykedelia och alla öppna sinne.
Sprang runt som en gräsklippare helt vild. Som om jag hade tagit en coctail av en hjärna eller nåt jag vet kan inte ens beskriva det riktigt just nu. Påverkad.
Ibland var jag tvungen att springa rakt ut på i skogen, eller klipporna, berg som det var runt. Och bara slänga mig i ett hål och andas lite. Var så uppe i varv och försökte skoja med folk som inte alls uppskattade det. Then again. Ingen av dom uppskattade mycket av mig någonsin.
Tittade varken mycket upp eller ner över i vilket hål jag slängde mig. Mörkt var det också.
Året efter var det en kille som hade rumlat för långt ut i mörket på en av klipporna och ramlat ner.
Han dog. Det hade kunnat vara jag.
Maggotbrain
kanske kanske
Under slutceremonin då alla skulle stå i ring och tacka jesus eller vad så kunde jag inte vara där mer.
Gjorde min väg tillbaka mot bilen. Gick jättekonstigt. Uppe bland träden bredvid stigen. Ville liksom inte möta människor. Sedan råkade jag tumla ner på stigen ändå. Tror jag träffade någon som jag kände mig någorlunda bekväm med att tyst stå bredvid och låtsas att jag knappt finns medan de utbyter sina saker. Connectar. Inte min starkaste egenskap så jag gömmer mig i tomrummet bredvid och håller käften. Inte så konstigt kanske att det kommer ut på tvären sen och att det kan bli lite skrämmande för människor som inte förstår eller känner mig så bra.
Den sista tiden dock har det verkat som att till och med dom som känner blir triggade bara av att jag finns, och medvetet missförstår, för även om det nu kommer ut saker på tvären så menar jag aldrig nåt illa. Jag är för helvete till och med snäll när jag är arg.
Men det är lugnt. Jag förstår. Det är huvudsaken.
Vi träffade en kille på vägen där. Plötsligt tittar han på mig.
Och säger att jag har blivit sjuk.
Underlig sak att säga till någon man inte ens känner som man träffar på en stig i skogen på en festival.
Som om jag inte redan visste om mitt tillstånd.
Rätt hade han väl si och så. Blivit och blivit.
Till slut får en väl nog liksom och bägaren går sönder .
Minns inte vad han het nu.
Han är också död.
Du har ro nu.
I adapt in minor.
Em.
Jag saknar min kompis.
Ibland. Men bara ibland.
Kan jag liksom säga lite för många saker och kanske glömma bort att andra människor har känslor. Precis som jag men så mycket som jag förvirrat bort mig i känslornas land har jag liksom inte samma känslighet för samma saker som andra.
Förlåt.
Till dem jag omedvetet sårat jag menar aldrig något illa men saker hoppar ut som små grodorna ibland för jag tänker att det är ju lugnt just eftersom att jag inte menar illa.
Em.
Jag saknar min kompis.
Nu ska jag jaga mig själv runt i rummet och spela svårfångad.
/ Venom
Att bara ses. Och chilla.
Ja vad det nu ens är.
Jag minns första gången på hundratusen år för några år sedan.
Hos en kompis i Hammarkullen. Det var barn där och på morgonen skulle vi äta frukost.
Alltså sitta. Tillsammans. Vid ett matbord. OCh bara äta frukost.
Det konstigaste jag dittills hade upplevt tyckte jag, och då hade jag allt upplevt ganska mycket konstigt redan. Spännande var det. En helt annan typ av spännande.
Lite spännande med lugn och ro.
Finns säkert.
Och om det finns.
Så skall jag hitta det.
Går inte att gömma sig för mig.
If you say I cant do it.
Imma do it twice.
With a lampshade on my head.
Hade några vänner ett tag en gång på gatan när jag var liten, men en gång när vi lekte kurragömma leken sa föräldrarna förstås exakt vart i deras somvrum som vi inte fick gömma oss.
Där låg jag bra ganska länge.
The audacity.
Barnen fick inte leka med mig mer sen.
Trodde alltid att jag menade det när jag sa att jag kanske inte springer från nåt utan till.
Det var en djävla omväg men eftersom jag alltid har rätt så var det ju också sant.
Whatever the questíon is. You already have the answer.
Tricky part is to accept it.
But that is also where the healing is.
It feels like dying.
Letting go.
But like it or not.
Death.
Is beautiful.
And depending on how you go about it.
The pain can be softish or unbearebul.
Depending on how stubborn you are.
You. Meaning your evil twinbrother. Egon.
Just shoot him.
Shot him in the face if you want.
Have fun with it.
Egon works for me now.
If you are not having fun you are doing it wrong.
If you gonna do something.
Do it with Love.
Or dont fucking do it at all.
Now. Bzz of.
I´mma make Fucking bananapancakes and go for a fucking walk.
/Pip pip
Mango.
Ps. Please do not scream in my face.
Be careful
I might be hungry.
Dis´sociationer.
Train of thought.
Trying to get from A to be in the middle of Fucking rushour.
It´s a mazenterprize.
På en annan festival.
Nämner inga namn, ingen nämnd ingen glömd.
Där var det en tjej som helt uppenbarligen inte mådde bra.
Visst det var ganska obegaligt tidvis.
Jag var antagligen en av de få som hon kände igen där. På dansgolvet några gånger kändes det som om hon skulle överfalla mig så långt inne i mitt energifält var hon. Vi kände inte varandra direkt med hade träffats en gång förut. Någon gång mot slutet av festivalen nådde hennes pykos/mående kulmen. Blir ju gärna så om en person i det tillståndet möts med blickar av förrakt istället för att få värme och trygghet.
Hon gick länge omkring helt ensam, vid elden var hon flera gånger och på väg att sätta sig i flammorna.
De som satt runt vifftade bara på henne och tittade snett som om hon vore en smutslig fluga.
Det var uppenbarligen någonting mycket smärtsamt som hade kommit upp för henne att läka.
Satt ganska länge och försökte skicka lugnande tankar till henne så intensivt jag kunde medan jag undrade varför ingen verkade bry sig.
Inte bara verkade dom inte bry sig men dom visade tydligt och klart att det här beteendet inte var önskvärt.
Hade själv varit vaken flera dygn men fick tygla mina fria hästar lite och samla mig och att göra vad jag kunde för att hjälppa till.
Tog henne under armen och gick undan med henne från alla obehaliga blickar, in i skogen så hon fick lite ro.
Till slut. Slutligen.
Kom det några av arrangörerna. Slängde något tyg i ett undangömt hörne långt bort från den (blissfulla festen) till henne, inte så mycket för att hjälpa henne med någonting som helst men för att hålla henne undan.
Det var känslan jag fick i alla fall.
Jag började sluta gå på fester strax innan jag flyttade till nordnorge.
2006. Det hände nångint. Det hände nånting med atmosfären.
Plötsligt var det inte bekvämt längre.
Och de få gånger jag varit på någon fest de sista åren har detta bara upprepat sig. Det ena välkommnandet värre än det förra.
Appropå kärlek.
Ôch att trampa omkring på varandra i kärlekens namn och kalla sig för hippie.
This shit is in some serious need of healing.
Molecular healing.
Herbal and human behavioral healing.
But please don´t just tell anybody to smoke more hash.
That could be dangerous for some of us.
Deal?
#1234,1234 Andas i en fyrkant?
Fuck oppression, violence and addiction.
The shame game.
Och varför. Om jag får fråga.
Är det bara på bolaget som det står inkastare.
Utkastare.
Och vadå.
Visar upp resten av oss, förtappade för de andra vissna själarna längs långa gator.
Så de har någonting att döma där de strosar och suger på sin glass , eller?
“Lustigt fenomen”
Helt plötsligt.
När det är revolution runt om i världen och ingen fakking orkar mer förtryck.
Då får vi helt plötsligt inte ses mer i grupp. Helst inte ens i par. Och vi skall gå med andningsmask av en sorts kvalitet så du kunne lika så gott stoppa in en gammal rackksocka i käften och försöka springa ett maraton. Herregud jag hade på mig en sån upp för en trappa en gång och höll på dö.
Såg stackars Gösta idag som gick omkring med rollator, visir och ansiksmask.
Han kolade säkert runt hörnet. (Om det låter som om jag är lite efter så är det för att jag är det)
Har min egen cirkus som sagt så har försökt inte blanda varken in någon annan i min skit eller mig i en cirkus till så. Ja. Har hållt mig för mig själv en stund.
Hmm.
Jaja.
Nä men det är ju helt lugnt.
Så länge det är lugnt är det ju lugnt då.
Mmh . glass.
Jag tål inte glass ens men äter det ändå.
Det är ju så lagligt som lagligt kan bli.
Personligen.
Brukar jag bära med mig en sopborse.
Ifall en måste sopa till nån.
Sopa upp glas.
Eller sopa nåt under mattan.
(Senare den dagen är jag hos en kompis, hon tappar ett glad i golvet och måste sopa upp det. )
Kina teknik.
För många år sedan.
Inser jag nu vad det var som hände.
En uber hippie skulle göra någon dokumentär och en dag på bra humör hade vi lite brainstorming och jag kom på någonting väldigt roligt. Hade skoj om uber mench veganer och det var någonting om sesanfrön.
Ett tag senare la han någon underlig kommentar när jag bodde hos en väninna ute i LIlla Edet.
För jag har ju liksom änna bott omkring lite kan man säga.
Om att alla nazister bor där.
Eller nåt sånt.
Har aldrig förstått vad han menade med det.
Men nu gick det upp för mig.
Att han helt seriöst har så mycket av en springa mellan benen att han allvarligt tolkade mitt skämt ibland många skämt på en glad dag som för mig inte är så himla jätte många. Som att jag var nazist. Eller rasist. Eller vad i helvete det ens heter.
Det mest onaturliga fenomenet som “existerar” eftersom allt. Alla sår. Som inte är läkta.
Aldrig har med någon annan att göra.
Ah. Att jag ens har behövt skriva om detta eller smälta alla hemska hemska känslor som galningar springer omkring och delar ut. Gör mig så jääävla förbannad och illa att jag har utvecklat fucking sköldkörtel problem och efter alla år av att banka min fucking panna i betongen som är andra människor. Samhället. Hela jävla verksamheten. Har jag nu en fysik knöl mitt på tredje ögat.
FUCKING JÄVLA JÄTTE PASSANDE,
Läkaren var inte någonting intresserad av att ge mig den medicin jag bad om, som är. Tyvärr för mig vet jag att en iktrovil eller två om agen gör susen. Lite Cbd på det så mår jag bra.
Men är inte så bra på att uttrycka mig till dessa fackfår och blir arg redan innan så det mötet gick sådär bra. Stackars visir läkaren som var på visit, nykomling, vilket var hennes ursäkt. Blev så nervös av mig att hon itne visste hur hon skulle göra med sig själv.
Måste bli bättre på att uttrycka mig?
Det var SERIÖST , ett får på tavlan.
Det var ett får på tavlan.
Ett får.
På tavlan.
På riktigt.
Jag skojar inte.
Läkaren ringer mig sedan och vill jätte (hjärna) att jag skall ta levaxin.
NÅgon annan medicin får jag förstås INTE.
Man vet tydligen inte om ångest och liknande kan komma av sköldkörtelproblem.
Vilket som liksom kom först.
HAHA. Ha- – VA?
Dettta säger hon till mig efter en 40 min lång rant av mig om mitt liv.
Ja. Inte fan vad det detta som kom först i allafall dumbo.
Stackars.
Ja. Jag blev arg.
Hon, mer nervös.
Jag smälter alla dessa hårda känslor nu, släpper all smärta.
Badar med ingerfära, cocosolja, shirin och apelsinskal.
Trycker på triggerpunkter.
Det gör jävligt ont.
Men jag tänker inte inför Levaxin i mitt system.
Fuck your system.
I´ve gots my own.
ZNARK
I drömmen ligger jag i en kundkorg.
Nedanför en isad backe full med snö.
On display i ett öppen fönster.
Sedan är jag ovanför backen vid början av en liten stig, eller halkbana som leder ner.
Till kundkorgen där jag låg nyss.
Till vänster några tjejer i ett fönster säger någonting till några somalska killar som står på andra sidan stigen till höger om mig.
Dont fucking blame me.
Im only human.
A human product of a fucked up shitstorm called society.
I.
DID NOT. Invent this fuckery.
Gjort allt i hela mitt liv för att slippa spela med.
Och nu.
”Mina vänner”
Är jag verkligen färdig med den här cirkusen.
”I am not what you think I am.
You are, what you think I am. ” ( Some wise guy)
- Du. Du där.
Dina tankar.
Är dina tankar.
Himla fan i helvete ALDRIG med ögonen åt mig för någonting som DU TÄNKER.
HORERI
DO NOT FUCKING FOLLOW THE CROWDS:
THEY BE LOST AS FUCK !
MOTHERFUCK !
ADJÖ.
Och förresten. Har jag sett vad ni kallar rasism. Live.
Det var på orienthus. And of course i fucking stepped up, BITCHEZ !
Du i dörren.
Ni i matkön.
Motherfuckings på hållplatsen.
Get a fucking grip people.
Dont fucking flatter yourselfs.
Mina sår har ingenting med er att göra.
Dom är mina, privata.
Men vill ni verkligen verkligen ha dom så gärna så här, var så god.
En present.
Från oss alla till Er alla.
Slit den med hälsan.
“There´s something wrong with the world today.
I don´t know what it is.
Somethings wrong with our eyes”
¨AEROSMITH
GoooodBye!
Ps. Ja. Igen.
Du kan tacka mig när du har återfått förståndet.
Varma Vår Hälsningar
MiLAdy.
Hell is empty and all the devils are here. (my friend)
Under isbrytning.
På hajk. Will not be returning any timae. Ever.
Hon bor i en svamp, punkt slut. Tuttut.
En koltrast kan härma glassbilen.
Society, uninstall.
; To many false virus alerts
En undersökning om mitt närområde.
Han som ringde sa så. Frågade om jag hade tid att vara med på en undersökning om mitt närområde.
Och det har jag ju. Tid har jag hur mycket som helst men jag hade nog inte kunnat svara på en enda fråga utan att skrämma skiten ur honom och få honom att tvivla på både hela sin existens och eventuellt skicka en ambulans till min.
Mitt närområde.
Ursäkta uttrycket.
Är minbelagt.
Jag behöver ett nytt närområde.
Eller?
Solen skiner, sol i sinne. Men jag måste inte gå ut om jag inte vill det !
Igår var det en duva i min blomsterbädd. Såg helt felplacerad ut.
Han gick förbi bara så, och försvann, såg ut som om han hade ett jätte viktigt uppdrag nån annanstans.
Det är okej, behövs inga tillstånd här. Om duvan behöver gena genom min blomsterbädd så är min blomsterbädd hans blomsterbbädd.
Vad är klockan? Klockan. Klockan är alltid 10.10.
Förut var klockan alltid Fem i två.
Saker förändras.
Även närområden förändras.
Ändå behöver jag alltid ett nytt närområde.
I min dröm håller han upp en lapp. Sitter med ryggen mot mig och vänder inte ens huvudet för att se på mig. Ger mig bara en lapp och säger. This whole koo.
Vad det står på lappen visste jag inte. Tog många veckor också innan jag verkligen ville veta.
Om man är rädd för svaret ställer man oftast inte frågan.
Så. Sitt inte med ryggern åt mig och se på mig när jag snackar med dig. Sa jag.
Vad står det på lappen?
Svar: Mjölksyra.
Plats: En bänk med utsikt över delsjön och en fikaparad.
Now she just felt she had to express her dissapointment over the fact that he bought the wrong crackers and accidentally told her they were vanilla buns when it was a motherfucking donut. Get with the program dude. Big long important discussion about what to call this fucking cracker and why. Bara lite konstruktiv kritik sånt får man ta mannen. Get with the program.
En smartare människa simmar fram och tillbaka i det antagligen jätte kalla vattnet, fram och tillbaka mellan bryggorna nedanför den långa backen.
Tack för såsen.
Jaja – Vi går vidare.
Någon på murväggen bredvid stigen.
– Hon är bara inte där än.
Now for the grand exit in bold and italic elvanse, words from my favourite busker.
Touch me like I AM something holy.
Alice Phoebe Lou .
Because I AM: Holy fucking high priestess, mother of many fucks to give. To somebody who knows how to handle them. All of you other motherfuckers. Shoo. Be gone !
I only respond to real love.
To e3verything else. I say; NO!
Mist; it´s called Integrity.